Att sätta en etikett.

Medan jag sitter i min soffa och äter kokospannacotta som om det inte fanns någon morgondag så kan jag inte hjälpa att jag börjar fundera lite på det här med förhållanden...

Fast egentligen tänker jag mest på den där tiden innan förhållandet blir ett förhållande.

När man träffar någon man tycker är intressant så borde man kunna liksom deja ett tag innan man bestämmer vart det leder...eller hur?
Det känns som om så många vill veta från dag ett om man ska "bli ihop" för annars är det "ingen idé". Men hur ska man veta det? Ibland är det så att de djupa känslorna måste växa fram...right? Och man kanske går miste om dom känslorna om man fegar.

Jag önskar att fler vågade chansa. Att inte ta så himla allvarligt på livet. Att inte ta så himla allvarligt på dejtande...att våga ta chansen och kolla vad som händer. I värsta fall blir man en erfarenhet rikare, i bästa fall blir man kär...

Eller är det så att det helt enkelt bara säger "klick" och att man då vet och inte behöver den där testperioden?
Jag antar att man inte vet förrän man är där, men på vägen kan vi väl ändå chansa lite? Våga lite mer. Möta sina rädslor och faktiskt kanske övervinna dom.
Utan att behöva sätta en titel, en etikett på vad som händer...låt det bara hända.

Mer kärlek till folket...och pannacotta :)