Rubriklöst.

Hejsan.
Den händer egentligen inte speciellt mycket här.
Känner mig mest tom.
Och ledsen.
Alltså, visst brukar vi bråka...syrran och jag.
Vi har liksom en sån relation.
Men den här gången är det annorlunda.
Hon ger mig skit för nåt jag inte gjort.
Jag får skiten för nånting som mamma sa...det är inte rättvist.

Tyvärr är det så det funkar.
Hon blir arg på nån...vem som helst...och jag får ta skiten.

Jag är trött på det.
Jag är trött på att vara så förbannat jävla snäll jämt.
På att alltid ställa upp för folk och inte få ett förbannat jävla skit tillbaka.
Otacksamt!
Tyvärr är jag född sån, och kommer sällan säga nej om nån ber mig om nåt.
Jag kommer vilja hjälpa dig.
Jag kommer göra allt för att du ska må bra.
Sen om jag bara får skit tillbaka...så kommer det ändå inte ändra nånting.
Och jag hatar mig själv för det.

Ja, det var väl det jag hade att säga.
Tack för ingenting...typ.