Galna huvudvärken.

Neggo dog aldrig igår.
Efter den lilla sömnstunden kom mensen.
Med mensen kom neggo ännu mer.
O då kom tårarna.
Herregud.
Pms säger jag bara.
Varje månad händer det.
O varje månad tänker man: Jaha! Var det pms?
Varför lär man sig aldrig att känna igen tecknen?
Kan det vara så att man lixom förtänger det mellan gångerna?

Galna gråtattacker resulterade i en 9 timmar lång sömn.
Sov som en stock.
Vaknade med mastodonthuvudvärk.
Gråtvärk och nackhuvudvärk i ett lixom.
Inledde dagen med voltarensmörj, ipren och kaffe.
Det blev lite bättre.
Gjorde ärenden på stan, gick loppisrunda.
Blev sämre, åkte hem o dog i sängen.
Sov i tre timmar, nu känns det lite bättre igen.
Glassen gjorde nog susen :)

Nu laddar jag för att ignorera den sista molande värken.
Långdusch, raka håriga områden, klippa näshår och noppra svarta hårstrån på boobisarna.
Sen är jag nog taggad för en utekväll.
Hoppas jag :)
Annars blir det mer glass och Timon och Pumba-maraton :D


♥