söndag 20 november 2011

Josephine o hennes vän soffan.

När man ligger här o snörvlar, får andnöd i näsan, sprayar nässpray, överdoserar halstabletter o knaprar ipren som om det vore godis så har man ganska mycket tid att tänka.
Lite för mycket tid kanske.
Det här är en tanke som gnagt mig ett tag nu.
Och som fått ny fart nu när jag har surfat i två dagar i sträck.

I min familj så rättar vi varandra om man böjer ett ord fel, eller stavar fel.
Iaf så gör min mamma, pappa och jag det.
Värsta språkpolisen är nog jag ändå...*harkel*
Men jag är av åsikten att man ska vårda sitt språk.
Man ska vara rädd om sitt modersmål.
Förstör inte det vi har genom att vara lat och hoppa över bokstäver.
Nu vet jag att jag oftast skriver "o" istället för "och".
Men varje gång jag kommer på att jag gör det så ändrar jag det.
Det är en vana jag försöker göra mig av med.

På face ser man ofta hur människor har blivit förslappade i sitt skrivspråk.
De skriver som de talar.

Liten ordlista:
ja = Jag
ä, äh, e = Är
å, åh, o = Och
elle, ällä, lr = Eller
te = Till
de = Det


Kan nog fortsätta hur länge som helst, men ja...ni förstår principen.
Hur svårt är det att lägga till en bokstav till så att det blir ett helt ord?
O det finns inget som är så avtändande (för mig) som att ha en sms-/chattkonversation med en kille som inte kan använda språket rätt.
Ett exempel tagit från nätet: "nä ha du rätt iåfösig party hä ida"På riktigt? Handlar det om en dialektsfråga?
Jag fixar det inte iaf.
Måste ha en man som skriver och pratar "korrekt"

Så, nu har språkpolisen fått gnälla lite...
Ta det inte personligt, det här är mitt problem...inte erat ;)
Love ya!


1 kommentar: