Balladafton.

Här sitter jag igen.
O tuggar på sista chokladen för ett tag framöver.
Njuter av varenda tugga.
O sörjer lite.
Men jag måste ta tag i det här nu.
Inte nog med att jag känner mig som en jäsande bulldeg,
magen är inte jätteglad.
Så imorgon blir det snäll mat igen.
Dvs inga spannmål, inget socker, mer fett och protein :)
Jag är pepp!

Igår var det lördag.
Lördag innebär oftast fest, så även denna lördag.
Nu skulle Marcus firas...då även han har gått förbi 30-strecket.
Jag hade så otroligt roligt! Både på förfesten och på parken dansade vi som galningar.
Det var längesen jag dansade så  mycket.
Underbart!
Idag har jag jätteont i svanken...fattade inget först.
Ända tills jag kom på att jag ju regerade i limbo igår. Kung! Bend over baby!

Har haft en bra söndag.
Bakis en sväng på morgonen, men sen ganska lugnt.
Ingen fylleångest, ingen jobbångest.
Seg som fan.
Men det hör lixom till.
En liten långprommis tog jag mig tid till förut iaf.
Jag behövde luft, och så ville jag upp till kyrkogården o prata lite med farmor och mormor.
För även om morfar, farfar och Kenneth även finns där så är det mormor och farmor som gäller :)
Gick ett varv o tog lite fina bilder.
När man ser alla dessa ljus, och tänker på att vart o ett symboliserar saknaden över någon så blir det ganska överväldigande. Men otroligt vackert. En vacker saknad.

Jag saknar er Mormor & Kenneth, Farmor & Farfar och Morfar!

♥